Kinas nya försvar

Kinas försvar 10001 (2)

Chengdu J-10 är ett enmotorigt kinesiskt stridsflygplan som började utvecklas 1986. Det kan användas både för jakt och attack. Bild: wikipediaText

Johan Fresk, FokusKina # 2020-1

 

Kinas försvarsmakt, Folkets befrielsearmé, FBA, har genomgått en omfattande modernisering under de senaste decennierna. Kina har också publicerat ett nytt policydokument (vitpapper),China’s National Defense in the New Era, i juli 2019, som delvis tydliggör och förklarar Kinas nya ambitioner med sin krigsmakt både som regional stormakt och global aktör. Denna artikel försöker kortfattat belysa de förändringar som har skett inom FBA både vad avser militär materiel och organisation.

I ljuset av de stora organisatoriska förändringar som skett inom Folkets Befrielsearmé är det viktigt att komma ihåg vad som inte förändrats. FBA är fortfarande en partiarmé och kontrollen över Kinas krigsmakt utövas av den Centrala militärkommissionen som leds av ordföranden i Kinas kommunistiska parti, Xi Jinping. Kommissionens organisation ändrades 2015 och den har idag 15 mindre mer fokuserade avdelningar. Syftet med förändringen var att öka effektiviteten och minska de revirstrider som tidigare förekom inom den Centrala militärkommissionen. Det gav också Xi en möjlighet att tillsätta yngre, och får man förmoda till honom mer lojala, högre militära befälhavare på ett antal nyskapade poster. Den styrande kommittén har numera sju istället för elva ledamöter och alla anses ha nära koppling till Xi. Flottan och flygvapnet har stärkt sina positioner på arméns bekostnad. En annan förändring är att Folkets beväpnade polis nu har underställts den Centrala militärkommissionen i alla frågor som anses hota Kinas territoriella integritet. Här lyfts de tre T:na, Taiwan, Tibet och Turkestan fram som speciellt känsliga och prioriterade områden i kampen mot separatism och terrorism.

En annan långsiktig förändring är att storleken på de väpnade styrkorna fortsätter att minska och personalen därmed reduceras från 2,3 till 2 miljoner man. Minskningen avser förmodligen främst icke-stridande stödfunktioner och arméförband. En annan viktig förändring var den geografiska organisationen av FBA. De tidigare sju militärregionerna omvandlades till fem stridsområden: norra, centrala, östra, södra och västra stridsområdena. Områdena ansvarar följdriktigt för de olika geografiska riktningarna. Norra stridsområdet innefattar Manchuriet, Inre Mongoliet och Shandonghalvön och därmed även Norra flottans baser kring Gula havet. Centrala stridsområdet innefattar Peking och närliggande provinser. Östra stridsområdet omfattar provinserna runt Shanghai samt Östra flottans baser i Östkinesiska havet. Södra stridsområdet omfattar Guangdongprovinsen och omkringliggande provinser samt Södra flottans baser i och kring Sydkinesiska havet där Kina har mycket långtgående territoriella krav. Västra stridsområdet omfattar Xinjiang och Tibet samt angränsande provinser österut inklusive Sichuan och Gansu. Tanken med reformen är att förband ur samtliga vapenslag förs samman i de nya stridsområdena. Armén och flygvapnets organisation har ändrats i högre grad medan flottans indelning bevarats. Norra, Östra och Södra flottan förväntas dock samverka på ett mer integrerat sätt inom de nya stridsområdena. Syftet med reformen är att öka den organisatoriska samverkan mellan vapenslagen. Det är ännu för tidigt att säga något om effekten av denna förändring av organisationen.

Indelning i fem vapenslag och tillgång till utländsk teknologi
Sedan organisationsförändringen i december 2015 av Folkets Befrielsearmé är FBA numera indelat i fem vapenslag: FBAARM (Folkets Befrielsearmé, armén), FBAFLO (Folkets befrielsearmé, flottan), FBAFLY (Folkets befrielsearmé, flygvapnet), FBARSt (Folkets befrielsearmé, Raketstyrkorna) och FBASSS (Folkets befrielsearmé, Strategiska Stödstyrkan).

Moderniseringen av Kinas krigsmakt har nu pågått under snart tre decennier och särskilt sedan försvarsanslagen började öka i mitten på 90-talet har moderniseringen tagit fart på allvar. Med början runt år 2000 har föråldrat materiel successivt bytts ut och ersatts av moderna vapensystem samtidigt som antalet soldater har minskat betydligt.

Under lång tid har import av först sovjetisk och senare rysk materiel och teknologi utgjort den teknologiska basen för FBA. I och med öppnandet mot omvärlden och denekonomiska utvecklingen från 1978 har Kina fått tillgång till utländsk teknologi och byggt upp en oberoende kinesisk försvarsindustri. Det har på senare år möjliggjort en omfattande egenutveckling av vapen, ofta till en hög teknisk nivå. Dessa vapen visas ofta upp för första gången i samband med nationella jubileer. Så presenterades till exempel den nya strategiska missilen DF-41 i samband med 70-årsfirandet i oktober 2019. Sedan 1989 är ett västerländskt förbud mot vapenexport i kraft mot Kina.

K försvar 20001Flest stridsvagnar i välden
Stridsvagnar är markstridskrafternas viktigaste vapen och Kina har officiellt flest i världen, över 6 700 stycken. Över hälften av dessa är dock omoderna. Kina har sedan mitten av 90-talet utvecklat flera modeller av allt högre kvalitet och den senaste modellen ZTZ-99A som visades upp 2015 i paraden för andra världskrigets slut är den första som kan mäta sig med västerländska motsvarigheter. Problemet för Kina är att denna stridsvagn liksom mycket annan kinesisk materiel är oprövat i strid varför verklig prestanda är okänd. Även vad avser pansarfordon, för trupptransporter, och artilleri, för indirekt eld, har en modernisering skett. I förhållande till västerländska arméer har dock FBAARM relativt mycket artilleri kvar. Armén har använt helikoptrar för transport sedan 50-talet men attackhelikoptrar är ett relativt nytt inslag i Kinas stridskrafter. I dag används tyngre ryska attackhelikoptrar. I dagsläget befinner sig FBAARM halvvägs genom sin uppgradering, och en del system närmar sig nu tekniskt USA:s och Västeuropas. Liksom på andra håll har kvantitet bytts mot kvalitet under moderniseringsprocessen. Kinesiska arméförband har också deltagit i flera stora militärövningar tillsammans med främst ryska markstridskrafter. FBAARM:s övningsverksamhet har också blivit mer realistisk inom Kina där strävan är att möjliggöra en större självständighet i ordergivningen även på lägre nivåer i syfte att öka stridsförmågan.

Modernisering av flottan
Den kinesiska flottan är kanske det vapenslag som genomgått den snabbaste förändringen. Så sent som på 90-talet bestod FBAFLO av föråldrade fartyg utan förmåga att operera effektivt på öppet hav. Därefter har FBAFLO moderniserats betydligt och är idag världens näst största flotta, efter USA:s, både vad avser manskap och antal fartyg. Flottan består idag också av större och tyngre enheter med oceangående kapacitet.

Liaoning är Kinas första hangarfartyg. Det är en äldre sovjetisk design som köptes från Ukraina 1998. Fartyget togs i drift 2012 och har främst tjänat som en övningsplattform. Kinas andra och helt inhemskt producerade hangarfartyg, Shandong, sjösattes 2017 och väntas operera som ett fullvärdigt hangarfartyg om än ej lika avancerat som sina amerikanska motsvarigheter. Hangarfartyg anses också mycket prestigefyllda och visar på Kinas ambitioner att vara en marin stormakt.

Jagare är stora ytstridsfartyg som används mot fientliga fartyg, ubåtar och flyg samt till skydd av egna hangarfartyg. Under de senaste 20 åren har en ständig ström av nya kinesiska jagare producerats och de senaste modellerna har bättre sensorer och kan bära fler missiler. Den senaste modellen 055 är mycket avancerad och med den kommer FBAFLO att få ett tungt tillskott. Det kommer att vara ett av världens största och tyngst beväpnade ytstridsfartyg. Hittills har fyra av dessa jagare sjösatts och ytterligare fyra är planerade. Samma utveckling med tyngre beväpning och multifunktionalitet kan iakttas även för de mindre fartygstyperna fregatter och korvetter. Sedan 2017 har FBAFLO en militärbas i Djibouti på Afrikas horn som kommer att öka Kinas möjligheter till strategisk maktutövning i området. Basen har ett lämpligt läge vid Adenviken och inseglingen till Suezkanalen.

K försvar 30001

Ökad förmåga för konventionella ubåtar
Konventionella, dieseldrivna, och atomdrivna ubåtar är en viktig del av Kinas avskärande och avskräckande förmågor. Kina köpte ryska u-båtar av Kilo-klassen under 90-talet samtidigt som det pågick en egen utveckling. Designen av konventionella ubåtar har successivt förbättrats och kinesiska u-båtarna närmar sig nu västerländsk och rysk förmåga. Antalet u-båtar inom FBAFLO har minskat men kapaciteten och räckvidden har ökat. Kina ligger fortfarande efter vad gäller atomdrivna u-båtar bestyckade med kärnstridsspetsar. Dessa u-båtar är avgörande för att bibehålla en trovärdig andraslagsförmåga. Kinesiska atomubåtar är mycket mer högljudda än ryska och västerländska motsvarigheter. Kina håller dock på att utveckla nya tystare modeller. Kunskapen om dessa nya u-båtar är mycket begränsad eftersom det är den mest hemlighållna delen av FBAFLO:s modernisering.

Färre och mer avancerade modeller inom flygvapnet
Tidigare användes äldre modeller av sovjetisk design, men även här har antalet minskats till förmån för färre men mer avancerade modeller. Det tycks dock inte som utvecklingen inom flyget kommit lika långt som inom flottan och fortfarande pågår en omfattande testning av olika modeller och lösningar. Det kinesiska Chengdu J-10 anses vara ett fjärde generationens stridsflygplan, jämförbar med amerikanska F-16 eller svenska JAS 39 Gripen, men det anses svårt att bedöma J-10:s egentliga förmåga. Ett antal senare och förbättrade versioner har utvecklats. J-10 och varianter därav kommer att utgöra grundbulten för FBAFLY under det kommande årtiondet. J-10 har dock förhållandevis kort räckvidd så Kina använder ryska tvåmotoriga plan som exempelvis Su-27 och inhemska licenstillverkade varianter av dessa för att kunna möta fientligt flyg långt från kinesiskt territorium. Kinesisk plagiering ledde till en konflikt med Ryssland om olovlig kopiering och ett samarbete kring forskning och utveckling av försvarsmateriel avbröts. Relationen har sedan dess återhämtat sig. Kina deltar också i utvecklingen av den femte generationens stridsflygplan med smygförmåga. Två kinesiska modeller har tagits fram, den tyngre Chengdu J-20 och den lättare Shenyang J-31. FBAFLY har också attack- och bombflygplan samt transportflygplan för att flytta resurser över stora avstånd. En kapacitet för lufttankning med tankflygplan håller på att byggas upp. FBAFLY har länge brottats med att utveckla motorer med tillräckligt hög prestanda till sina stridsflygplan vilket gör kapaciteten svårbedömd. Kina behöver inte nödvändigtvis bättre flygplan än USA utan kan genom ett numerärt övertag i sitt närområde öka sin avreglings- (avskärnings-) förmåga.

Raketstyrkan – världens fjärde största kärnvapenmakt
Raketstyrkan (FBARSt) ansvarar för Kinas kärnvapenarsenal inklusive den som finns ombord på strategiska atomubåtar. Kina är världens fjärde största kärnvapenmakt räknat i antal stridsspetsar och antas ha cirka 280 kärnstridsspetsar. Totalt har Kina ungefär 200 plattformar avsedda för kortdistansmissiler (vissa av dessa är dock konventionella), 100 för medeldistansmissiler och 60 för interkontinentala missiler. Kinas kärnvapenarsenal har genomgått en kvalitativ förändring under senare år. Navigering och kontroll har förbättrats och fler missiler har nu kapacitet att bära flera stridsspetsar. FBARSt har också fler fordon som kan transportera missiler. Raketstyrkan ansvarar även för underhållet av konventionella missiler. Kinas utveckling av ballistiska sjömålsmissiler har uppmärksammats. En av dessa påstås uppnå sex gånger ljudets hastighet, vilket skulle göra den ytterst svår att bekämpa. Träffsäkerheten mot rörliga mål är dock ännu okänd.

Verksamhet inom rymd- cyber- och elektronisk krigsföring
Den strategiska stödstyrkan (FBASSS) ansvarar för FBA:s verksamhet inom rymd-, cyber- och elektronisk krigföring. Detta är en centralisering av olika funktioner som tidigare varit spridda inom FBA. Kunskapen om dessa styrkor är ytterst begränsad men Xi Jinping har beskrivit dem som ”en ny sorts stridande förband för att upprätthålla
nationell säkerhet och ett viktigt tillväxtområde för Folkets befrielsearmés förmåga”. FBASSS:s roll i FBA är oklar. En del analytiker menar att det handlar om att samla information, övervaka och inhämta underrättelser åt övriga vapenslag för att öka deras förmåga att samarbeta i strid. Andra ser styrkan som ett sätt för Kina att skaffa sig ett försprång inom rymd-, cyber- och elektronisk krigföring. Kina har sedan lång tid satsat stora resurser på att utveckla sin kapacitet i rymden såsom rymdbaserad underrättelseinhämtning, navigationssatelliter, satellitkommunikation och meteorologiska mätinstrument. Kina ser cyberrymden som ett strategiskt slagfält, vilket rör förmågan till såväl cyberskydd som cyberattacker. Utvecklingen av kvantteknologi och artificiell intelligens kan användas både civilt och militärt. Dessa områden är också nya och i forskningens frontlinje. Här påverkas inte Kina på samma sätt som inom andra områden i den militära sektorn av årtionden av teknisk utveckling som snabbt måste tas igen.

K försvar 40001

Regional stormakt utan globala militära ambitioner
Likt alla kinesiska policydokument är vitpapperet China’s National Defense in the New Era fullt av retoriska vändningar och deklarationer om samarbete och utveckling och att Kina är en fredlig nation som respekterar alla länders territoriella integritet. Kina har startat ett samarbete i försvarsfrågor med ASEAN (Association of Southeast Asian Nations) och det hålls konsultationer med Sydkorea och Japan. Regionalt spänner Kina sina muskler men att landet skulle invadera något av sina grannländer framstår som helt osannolikt. Det finns med andra ord anledning att fästa tilltro till andemeningen i dessa deklarationer. Kina har också utfäst sig att aldrig vara den nation som först använder kärnvapen. Landets förhållandevis begränsade arsenal ger trovärdighet åt detta påstående. Det finns som jag ser det endast ett område där Kina skulle vara berett att starta ett storskaligt krig och det gäller kontrollen över Taiwan. Kina har idag trots omfattande reformer av FBA varken förmåga eller vilja att genomföra storskaliga militära invasioner och interventioner likt de USA genomfört i Irak och Afghanistan.

I takt med att landets ekonomiska inflytande ökar så kommer Kina naturligtvis att anse sig ha intressen som behöver bevakas och skyddas allt längre från sina gränser. Här blir upprustningen av flottan speciellt viktig liksom arbetet med att etablera flottbaser på olika håll i världen, bland annat i Pakistan och Sri Lanka. Kina är idag inte alls militärt hotat i regionen, inte heller av Ryssland. FBA är den ryska krigsmakten överlägset på alla områden utom de strategiska kärnvapnen, där Ryssland har ett förkrossande övertag med över 7 000 missiler. Moderniseringen av de konventionella styrkorna kommer att fortsätta för att säkra regional dominans, och med global förmåga till insatser för att skydda kinesiska intressen. Det finns också en insikt om att framtidens konflikter och krig kommer att föras i rymden och cyberrymden. Satsningen på den Strategiska stödstyrkan och på icke konventionell krigföring kommer att öka under de kommande åren. Den kinesiska demografin kommer inte att möjliggöra miljonarméer i framtiden.

Fler inlägg