Filmrecension – Datong: Chinatopia (2014)

Datong0001Text Johan Fresk FokusKinas tidskrift #4 2018.

I september visades filmen Datong: Chinatopia i regi av Evans Chan om den kinesiske politikern, tänkaren och kalligrafen Kang Youwei (1858-1927) på Brokiga Bengalen Butik. Filmen introducerades av Evans Chan som var på besök i Sverige för att bland annat besöka Korsholmen där Kang Youwei bodde åren 1904-1908. För mer information om Kang Youwei och hans liv och verk se Erik Mo Welins artikel i detta nummer av FokusKina.

Filmen tar sin utgångspunkt i Kang Youweis utopiska vision om ”det goda samhället”, Datong, och det politiska program om ett konstitutionellt reformerat Kina. Kang ville omvandla den absoluta monarkin under Qing till en konstitutionell monarki med ett parlament. De hundra dagarna av reformer 1898 och krossandet av dessa är den tragiska fond mot vilken Kangs liv sedan utspelas. Han tvingas fly hals över huvud från Kina för att sedan under en följd av år föra ett kringflackande liv i Europa och USA.

Chinatopia är en nedklippt version aven längre spelfilm i två delar om Kang Youwei och skulle kanske kunna kallas för en dramadokumentär där Kang Youwei (Liao Qizhi) och hans dotter Kang Tongbi (Lindzay Chan) visserligen framträder som personer men där Berättaren (Jiang Qing) tar över och för handlingen framåt. Det fungerar ganska väl, och vad som framför allt fascinerar mig är det sätt som Evans Chan använder Sverige och svensk natur som ett slags utopisk ekokammare.

Filmen börjar med att skildra de etniska motsättningarna mellan de härskande manchuerna och den hankinesiska majoriteten. För mig är det intressant att se hur starkt den etniska komponenten i Xinhairevolutionen 1911 betonas och också att det förmodligen skedde ganska omfattande massakrer och kulturell repression av manchuer. För att öka dramatiken och skapa en tidsanda interfolieras avsnitt från gamla journalfilmer i framställningen.

Kang Youweis möte med Sverige blir mötet med ett exotiskt lyckorike högt uppe i Norden, och för mig ter sig intresset för huset på Korsholmen och intervjuerna med dem som bor där idag något överdriven. Kang Youweis bostad brann ned till grunden 1954 och ett nytt hus byggdes på samma plats. Vi får dock veta att Kang såg sin första västerländska opera i Stockholm och var helt betagen. Han ska också ha träffat kung Oscar II precis före hans död 1907. Bankkrisen i USA 1907 leder till att Kang Youwei säljer huset på Korsholmen och flyttar från Sverige 1908.

Under det första årtiondet av 1900-talet hade Kang fortfarande stöd för sina planer på en konstitutionell reformering av Kina. Bland utlandskineserna var hans Baohuanghui, Sällskapet för kejsarens beskyddande, populärare än Sun Yat-sens revolutionära Tongmenhui, Allianssällskapet. Det är intressant att Evans Chan lyfter fram Baohuanghui som annars är tämligen okänt.

Det finns också ett avsnitt om ”The Chinese Exlusion Act” i USA och den diskriminering och de orättvisor som vanliga kinesiska arbetare utsattes för från 1882 och framåt. Det är en rasistisk historia eftersom USA under samma tid tog emot miljontals immigranter från Europa. Kang Youwei träffar president Theodore Roosevelt som uttrycker sin olust över situationen men lagen upphävs inte förrän under andra världskriget. Med på de flesta av Kangs resor var dottern Kang Tongbi (1887 -1969) som fungerade som översättare åt fadern, som sin internationalism till trots inte lärde sig något främmande språk. Kang Tongbi var också den första icke-vita studenten på Barnaby College i New York.

Filmen behandlar även Kang Youweis syn på konsten där han menade att Kina måste lära sig av väst för att kunna förnya de klassiska kinesiska konstformerna. Han var en nära vän till den unge målaren Xu Beihong (1895 -1953) och uppmanade honom att åka till Paris för att utbilda sig vidare. Kang Youwei var också själv en inte oäven kalligraf som skrev i en kraftfull klassisk stil.

Det sista avsnittet handlar om Kang Youweis påverkan på Mao Zedong och det kommunistiska Kina. Det är tydligt att Evans Chan menar att Kangs inflytande på Mao är underskattat och han antyder att Kangs tankar finns någonstans under Maos marxism. Mao har rekalligraferat en av Kangs dikter vid Västra sjön i Hangzhou, och han påstås 1957 ha sagt om Kangs utopi att den nu skulle förverkligas och överträffas under kommunismen.

Det förtjänstfulla med filmen är att den på ett skickligt och infångande sätt berättar historien om en av Kinas stora intellektuella och lyfter fram tiden efter reformerna år 1898. Chan tar också upp teman som inte är så vanliga och vinklar dem på ett intressant sätt. Det finns något att ta med sig för de flesta åskådare – naturligtvis inte minst vistelsen i Sverige och det svenska anslaget. Det dokumentära innehållet och dramaturgin lockar en till att vilja veta mer om denne kinesiske reformator.

♦♦♦

Evans Chan är född i Guangdongprovinsen i Kina men uppväxt i Hongkong och Macau. Han studerade i New York. Han är regissör, författare och librettist och nu aktuell med filmen Raise the Umbrellas som handlar om Paraplyrörelsen i Hongkong.

Fler inlägg